Min Tanke Symfoni...

"Du behöver inte läsa mer om du inte gillar det jag skriver." Mvh Ann-Christine

Kärleksfullt.

Det är sant som dom säger att man måste nå botten för att kunna vända uppåt igen. Jag vet för jag har verkligen testat. För drygt ett halvår sedan var jag där nere på botten, men sedan har jag klättrat sakta uppför med några svåra hinder på vägen. Men jag har med lite hjälp klivit över de hindren och nu står jag stadigt med båda fötterna på jorden.

Jag njuter nu av varje dag som kommer och går, tar alla tillfällen i akt och talar om för dem jag gillar att jag tycker om dem. När man har varit där nere på botten så är det som en ny värld öppnar sej när man kommer upp. Man ser saker och ting på ett helt annat vis, man hittar glädje i små saker som finns runt omkring.

Men det kan kanske ha en baksida också för man tolererar inte allting på samma sätt som man kanske inte brydde sej om så mycket om innan. Utan man tänker på konsekvenserna som kan bli och får en helt annan insikt på saker och ting. Det kan vara både på gott och ont. Det som jag anser vara rätt och riktigt kanske inte alla andra tycker är rätt. Jag känner iallafall att man mår bäst i att vara rak och ärlig.

Jag tänker njuta av livet och mina kära runt omkring mej. Jag tänker visa dem min kärlek som jag har mycket att dela med mej av. Jag vill finnas för dem i min närhet som behöver mej. Det är en sådan person jag vill vara och kommer att vara. Jag älskar er och ni vet vilka ni är!

Anki

Jag blir så glad när jag läser dina rader! Det är trots allt en mörk tråkig årstid nu för många.....och vad gör Anki? Jo hon tar ett rejält språng uppför, det är såååå glädjande att höra! Och DU Anki, sprider positiv energi till oss andra också, heja dig! KRAM!!!!

Jag har verkligen följt dig under hela din långa väg tillbaka och jag är så glad att du är där nu Alltså på trappsteg nr 1. Högre upp kommer man inte..och man skall vara medveten om att trappstegen har varit många och svåra. Men du nådde upp. DU NÅDDE ÄNDA UPP !!!!! Måtte du i fortsättningen BARA stå på detta trappsteg. Aldrig mer trilla ner.

Varm kram

Hej, vad fint och stilla du skriver....

Fantastiskt att kunna dra lärdomar av dom mindre lyckosamma dagarna i livet. Starkt att inte börja tänka i destruktiva nedåtgående

spiraler. Vi har alla någon liten sten i skon som skaver. Min sten heter ms. Jag brukar citera Oskar Wilde i bland " Vi ligger alla i rännstenen men en del av oss väljer att titta på stjärnorna"

Jag känner inte dig alls men du får en medkännande kram av mig.

// Samuel